Regler Àr befallningar frÄn normgivningsmakten som uttrycker hur den/de som regeln riktar sig mot skall och fÄr handla. Regler kan dÀrför sÀgas vara handlingsmönster. Principer Àr dÀremot regler med ?bör-sats?, d.v.s. hur rÀttstillÀmparen bör handla i ett specifikt mÄl.

I en demokratiskt rĂ€ttsstat som Sverige ska inte myndigheterna ges godtyckliga befogenheter utan detta ska klart och tydligt framgĂ„ av lag. Legalitetsprincipen och föreskriftskravet sĂ€tter grĂ€nser för detta dĂ„ de mĂ„ste ha lagstöd i sin myndighetsutövning. DĂ„ myndigheter fattar integritetskrĂ€nkande beslut mot enskild mĂ„ste det föregĂ„s av en noggrann proportionalitetsavvĂ€gning mellan myndighetens kontrollintresse och den enskildes skyddsintresse. ÅtgĂ€rden mĂ„ste sĂ„ledes stĂ„ i proportion till Ă€ndamĂ„let. Skatteförfarandet avseende tredjemansrevision Ă€r ett omdiskuterat förfarande.

Skatteflykt Àr ett problem som har funnits och diskuterats under lÄng tid. Det har diskuterats hur skatteflykt kan definieras och vad som ingÄr i begreppet. FrÄgan har dÀrmed uppkommit hur det ska bemötas och vilka motÄtgÀrder som ska eller bör tillÀmpas. Av central betydelse för diskussionen Àr legalitetsprincipen och att skatt endast ska tas ut med stöd i lag. Att hitta en metod som bÄde Àr effektiv och rÀttssÀker har visat sig svÄrt och flera av motÄtgÀrderna har mötts av kritik.

Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn ett förutsebarhetsperspektiv utreda den skatterÀttsliga legalitetsprincipen och det skatterÀttsliga retroaktivitetsförbudet. Mot bakgrund av den utredningens resultat prövas delar av Företagsskattekommitténs (FSK) förslag.Förutsebarhet handlar om att en enskild som agerar med utgÄngspunkt i gÀllande rÀtt ska kunna förutse konsekvenserna av sitt agerande. Det stÀller krav pÄ att lagstiftningen utformas tydligt. Det ska uppfyllas genom legalitetsprincipen. Det stÀller ocksÄ krav pÄ att lagstiftning endast verkar framÄt i tiden.

För att medges skattebefrielse enligt sexmÄnaders- och ettÄrsregeln fÄr inte den skattskyldige pÄ grund av semester, tjÀnsteuppdrag, eller liknande vistats i Sverige mer Àn sex dagar för varje hel mÄnad som anstÀllningen varar, eller totalt 72 dagar under samma anstÀllningsÄr. Lagtexten uppstÀller sÄledes en begrÀnsning avseende antalet vistelsedagar i Sverige, men vistelser i tredje land Àr inte begrÀnsade i lagen.Skatteverket har dock lÀmnat ett stÀllningstagande enligt vilket den skattskyldige inte fÄr vistas mer Àn 96 dagar per anstÀllningsÄr eller Ätta dagar per mÄnad sammanlagt i Sverige och tredje land för att medges skattebefrielse enligt sexmÄnaders- och ettÄrsregeln. StÀllningstagandet har ifrÄgasatts dÄ det begrÀnsar individers möjlighet att medges skattebefrielse enligt reglerna. Mot den bakgrunden syftar uppsatsen till att analysera om Skatteverket har stöd enligt legalitetsprincipen för stÀllningstagandet. Enligt legalitetsprincipen fÄr ett stÀllningstagandes materiella innehÄll inte uppstÀlla nya rekvisit för tillÀmpning av lagregler, eller utan stöd av gÀllande rÀtt förorda en omotiverat snÀv tolkning av rÀttsregler. Uppsatsens analys visar att stÀllningstagandets materiella innehÄll inte Àr förenlig med gÀllande rÀtt vad gÀller sexmÄnadersregeln.

RÀttslÀget idag Àr att skatteflyktslagen (1995:575) bestÄr av en generalklausul med fyra rekvisit som Àr kumulativa. NÀr de fyra rekvisiten i generalklausulen Àr uppfyll-da Àr det möjligt för domstolarna att döma uttagande av skatt trots att det inte regle-ras i den aktuella lagen. En konflikt uppstÄr med den skatterÀttsliga legalitetsprinci-pen som sÀger att ingen skatt fÄr uttagas utan stöd i lag. Det uppstÄr en paradox dÀr det i teorin föresprÄkas för rÀttsdemokrati och förutsebarhet men i praktiken Àr fullt möjligt att kringgÄ dessa grundlÀggande rÀttsprinciper med en generalklausul. Skatte-flyktslagen Àr omdebatterad och har gett upphov till mÄnga Äsikter i praxis och dokt-rin.

VÄrt syfte med uppsatsen Àr att undersöka om Skatteverkets genomsyn strider mot legalitetsprincipen. Detta realiseras med hjÀlp av frÄgestÀllningar i vÄr problemformulering.Vi har i studien anvÀnt oss av en rÀttsdogmatisk metod, vilket innebÀr att vi har tolkat gÀllande rÀtt utifrÄn lag, förarbeten, rÀttspraxis samt doktrin.FörutsÀttningen vid beskattning kan ses som att skatt endast kan uttagas med stöd av föreskrifter i lag, det vill sÀga nullum tributum sine lege. NÀr Skatteverket inte kan anvÀnda sig av Skatteflyktslagen, faller man tillbaka pÄ genomsyn. I vissa rÀttsfall har vi Àven sett att man i första hand anvÀnder sig av genomsyn, innan man tar till Skatteflyktslagen. Beslut som grundas pÄ genomsyn fattas snabbare och enklare av Skatteverket, medan skatteflykt av rÀttssÀkerhetsskÀl prövas av LÀnsrÀtten.I vÄr uppsats har det framkommit olika alternativ till att ÄtgÀrda problematiken med genomsyn.

SyfteSyftet Àr att undersöka gÀllande rÀtt, befintlig lagstiftning och utifrÄn dessa se hur domstolen vÀrderar gÀrningspersonens uppsÄt. Jag vill Àven se hur uppsÄtet i sin tur pÄverkar straffpÄföljden. En komplikation jag Àven stötte pÄ var vilken bestraffningsrÀtt Skatteverket har, sett till lagen och till legalitetsprincipen. Hur kan staten delegerar ansvaret till ett statligt verk? Hur Àr det förankrat i lagen, rÀttssÀkerheten och i demokratin? Metod Jag kommer att tolka och systematisera gÀllande rÀtt utifrÄn rÀttsdogmatiken, med utgÄngspunkt i Aleksander Peczeniks tolkning av den allmÀnna rÀttslÀran.Slutsats Jag kom fram till att det rÄder diskrepans mellan doktrin och praxis, men att den lag som tillÀmpas Àr att anse som gÀllande rÀtt.

Under Swedish tax law; the general clause in the Tax Avoidance Act is a method to prevent tax evasion. The purpose of the general clause is to prevent any tax avoidance procedures that the legislator has not been able to foresee. For the general clause to be applicable, four prerequisites need to be met. This thesis analyses the fourth prerequisite based on the principle of legality. The prerequisite concludes that a determination of the tax base, based on the procedure in question, is in conflict with the purpose of the legislation.

Inom gemenskapsrÀtten har en princip om förfarandemissbruk vÀxt fram pÄ mervÀrdes-skatteomrÄdet. Den har tydligast befÀsts genom rÀttsfallet Halifax. DÀr uttalade EG-domstolen att formellt riktiga transaktioner som vidtagits i syfte att uppnÄ skattefördelar som inte överrensstÀmmer med direktivets syften utgör förfarandemissbruk. Det krÀvs dock att det ska utgÄ av de objektiva omstÀndigheterna att det huvudsakliga syftet med transaktionen var att uppnÄ en skattefördel. I och med detta ska förhÄllandena omdefinieras sÄ att de verkliga förhÄllandena upprÀttas.

För att förhindra att skattskyldiga utnyttjar lagstiftningen pÄ ett sÀtt som lagstiftaren inte avsett anvÀnds stopp- och speciallagstiftning. DÄ detta förfarande alltid ligger  steget efter, lagstiftades det om en generalklausul mot skatteflykt.Legalitetsprincipen kommer Àven till uttryck inom skatterÀtten, ingen skatt utan lag. Detta upprÀtthÄller rÀttsÀkerheten och leder till att skattskyldiga kan förutse de skatterÀttsliga konsekvenserna av olika rÀttshandlingar.Generalklausulen har ansetts vara svÄr att tillÀmpa vilket lett till att det genom praxis framkommit principer om genomsyn. Skatteverket verkar vara av den uppfattningen att det finns en skatterÀttslig genomsynsmetod. Denna metod förbiser de civilrÀttsligt giltiga avtalen och ser till den ekonomiska innebörden och beskattar förfarandet dÀrefter.

Uppsatsen behandlar prissÀttning av rÀnta pÄ lÄn som lÀmnas mellan företag i grÀnsöverskridande intressegemenskap, dÀr korrigeringsregeln i 14 kap. 19 § IL tillÀmpas för att avgöra huruvida den interna rÀntan satts pÄ marknadsmÀssiga villkor. I fall dÄ rÀntan anses avvika frÄn den som skulle ha avtalats mellan sinsemellan oberoende parter möjliggör regeln en justering av resultat hos det företag vars beskattningsbara resultat i Sverige minskat pÄ grund av den oriktiga prissÀttningen. Regeln avser sÄledes att skydda den svenska skattebasen genom att förhindra att företagen utnyttjar avdragsrÀtten för rÀnteutgifter och överför vinster till utlandet. Korrigeringsregeln ger uttryck för armlÀngdsprincipen och överensstÀmmer med artikel 9 i OECD:s modellavtal, utifrÄn vilken OECD har utarbetat riktlinjer som behandlar armlÀngdsprincipen ingÄende.Uppsatsen syftar till att analysera huruvida den svenska tolkningen av armlÀndsprincipen bidrar till en rÀttssÀker tillÀmpning av korrigeringsregeln.

En metod för att angripa skatteflykt Àr genom tillÀmpning av skatteflyktsklausulen som stadgas i 2 § lagen mot skatteflykt. Skatteflyktsklausulen har kritiserats för bristen pÄ förutsÀgbarhet ur ett rÀttssÀkerhetsperspektiv med sÀrskild hÀnsyn till legalitetsprincipen. Den 26 mars 2012 meddelade Högsta Förvaltningsdomstolen sin dom dÀr svensk intern rÀtt tillÀmpades framför skatteavtalet mellan Sverige och Peru pÄ ett skatteupplÀgg med ett utlÀndskt holdingbolag. Om ett skatteavtal missbrukas i syfte att uppnÄ skattemÀssiga fördelar finns det i kommentarerna till OECD:s modellavtal vÀgledning som öppnar för internrÀttsliga angreppssÀtt mot skatteflykt. DÀremot finns det en grÀns för hur generellt utformade sÄdana motverkansregler fÄr vara för motivera ett sÄdant ÄsidosÀttande om skatteavtalets fördelningsregler.

Gemenskapsinterna förvÀrv Àr ett uttryck för handel mellan nÀringsidkare i olika medlemsstater inom Europeiska gemenskapen (EG). Enligt huvudregeln i mervÀrdesskattelagen (1994:200) (ML) ska ett förvÀrv beskattas i ursprungsstaten, varifrÄn transporten pÄbörjas. Vid gemenskapsinterna förvÀrv finns det dock speciella regler framtagna för beskattningen, i syfte att undvika dubbelbeskattning. Reglerna innebÀr att sÀljaren blir undantagen frÄn skatteplikt i dennes etableringsland medan köparen beskattas för förvÀrvet i sitt etableringsland.Den svenska lagstiftningen anger att för att ett gemenskapsinternt förvÀrv ska undantas frÄn beskattning mÄste varan transporteras av sÀljaren, köparen eller nÄgon för deras rÀkning frÄn ett EG-land till ett annat. Vidare mÄste köparen vara registrerad som skattskyldig till mervÀrdesskatt i ett annat EG-land Àn det som varan utgick ifrÄn.

Vid en tillbakablick, visas det tydliga förÀndringar i svensk lagstiftning om sexualbrott mot barn. Det förekom till exempel lÀnge att Àven barnen kunde straffas med döden om det blivit utsatt för vÄldtÀkt. En stor del i lagÀndringarna Àr just Àndringar i samhÀllsvÀrderingarna som ligger till grund för det vi tror pÄ. Just dessa vÀrderingar Àr grunden till att Sverige ratificerade barnkonventionen 1990. Detta undertecknande medförde i sin tur att Sverige mÄste anpassa sina lagar, till det som föreskrivs i barnkonventionens artiklar för att öka skyddet för barn, samt för att harmonisera med konventionen i sin lagstiftning.